Brödinspiration och baktradition

Normalt brukar vi inte sitta framför tv:n på förmiddagarna, men i lördags skulle Martin Johansson vara med och baka surdegsbröd i TV 4 och då måste man ju titta! Heléne Johansson från Brunkebergsbageriet var också med. Martin är en flitig brödbloggare, som tillsammans med Jan Hedh betytt mycket för vårt intresse och våra kunskaper om bakning. Martins hemsida Pain de Martin beskriver experiment, lärdomar, glädje, misslyckanden, studier och vardagsliv hos en riktig hemmabagare, som kan få vem som helst att vilja baka surdegsbröd. Så det så. Han har nyss givit ut en bok, som han signerade på bokmässan i Göteborg.
Martin berättade att baka surdegsbröd är en form av motkultur som kommit, för allt som bara ska gå snabbare och snabbare. Vi tror också att man vill tillbaka till det genuina, det som vi tillverkar för hand med själ och hjärta. Och just för att det tar tid får det också ett större värde. Jästbolaget har tillverkat jäst sedan slutet av 1800-talet. Dessförinnan bakades det på surdeg i tusentals år. Vi träffar mycket folk när vi är ute som faschineras av att det är riktigt surdegsbröd vi säljer, på riktig surdegsgrund. Det är väldigt efterfrågat och det vi säljer slut först.
Jan Hedh är bagarmästare och har givit ut flera böcker om bakning. Den vi haft mest användning för är boken Bröd, som tar upp det väsentligaste för att lyckas med bakning. När man sitter med den i sin hand förstå man vilken enorm vetenskap det är kring bakning och varför bröd kan bli så olika. Ett måste att ha om man gillar att baka bröd hemma. Han är nu aktuell med en ny bok; Bröd & kaffebröd och var med i TV4 Nyhetsmorgon förra fredagen. Han kunde också se ett ökat intresse för surdegsbröd. Den som vill se de båda inslagen kan göra det på TV4 Play.
Närproducerat var som helst

Schweiziska bageriet mitt i Kinna. Tillfällig hållplats.

Bengt visar en riktig EKO-pizza
För ett par veckor sedan hade vi med bageriet till Kinna, där vi bakade och sålde pizzor precis utanför Lindex på Mor Kerstins torg. Häftigt! Det var en EKOmarknad som avslutade kommunens Hållbara vecka. Därför tyckte vi att det var givet att ha ekologiska råvaror från våra lokala producenter. Även som ett intressant bidrag till vår Leader Sjuhärad Företagscheck. Pizzorna blev verkligen fina och doftade fantastiskt gott! De marknadsbesökare som trotsat vädret och vågat sig ut, strömmade till och försäljningen gick trots allt bra. Arrangörerna fick inte den stora tillströmningen av antalet marknadsbesökare, som de hoppats på, men vädrets makter rår ingen på.
Degen blev fin-fin, elastisk och lätthanterlig av mjöl från Vänga kvarn och kallpressad rapsolja från Gunnagård. Löken från Björnhyltans skar vi i ringar och "tryckte ut", för att det skulle gå snabbt, men det var också väldigt vackert. Kokt skinka var perfekt på, då den hade en fin skinksmak, inte för salt eller alls rökt, som det kan vara. Glad att vi fick tag på ekologisk från Jakobsdals i Göteborg, som verkligen smakade kvalitet. Vi är också otroligt glada att vi hittade tomatplantagen i Aplared med alla dessa tomater. Vi hade 10-15 olika sorter, i olika storlekar, färger och former, som det blev spännande tvärsnitt av att dekorera pizzorna med. Ekologisk Herrgårdsost från Arla passade bra. Efter gräddningen strödde vi över klippt oregano, basilika och timjan från Björnhyltans, så att pizzorna såg riktigt exklusiva och smarriga ut. Närproducerade pizzor blev det, också därför att bageriet stod precis intill. Men vårt bröd kan ju vara närproducerat var som helst...
De tjocka pizzorna delade vi och sålde i bitar. Många stod kvar medan de åt och erkände att det var i särklass den godaste pizzan de ätit. "Så här ska de smaka...!" "Mmmmm..." Flera kom och köpte mer än en gång. Även om vädret var dåligt och det inte blev någon vidare ekonomisk vinst, så blev vår EKO-pizza och verksamhet väldigt uppmärksammad. Så ur PR-synpunkt var det ett värdefullt evenemang. Borås Tidning gav oss publicitet.
Rädda vad som räddas kan

Nu börjar frostnätterna få ett mer stadigt grepp om tillvaron, så äpplen från både Aroma och Amorosa plockade vi in idag. De bar mycket frukt i år, som vi dagligen ätit rätt från träden. Nu ligger de i källaren i en stor låda. Men det är bara två av trädgårdens alla äppleträd. Det går åt en hel del äpplen till våra rågsurdegsgrunder och på hösten känns det fint att kunna plocka dem i den egna trädgården.
Äpplen påskyndar jäsprocessen för surdegsgrunden och lämnar en friskare smak. Vi behöver 1,5 kg grovt rivna äpplen när vi startar upp surdegen på söndagkvällen. Blandar det väl med ekologiskt rågmjöl och vatten och låter det stå i rumstemperatur. Sedan matar vi på med mer mjöl och vatten på onsdagen och torsdagen. På fredagen är hela surdegsgrunden 22,5 kg och klar för att baka på. De rivna äpplena syns inte till längre, men har gjort gott. Det bubblar fint och doftar syrligt. Av den här satsen får vi ca 90 bröd.
Tänk att bli med bageri...
Vi har båda viss bakgrund i det militära och har alltid tyckt om att baka. Vi har båda annan utbildning och olika yrken vid sidan av, som vi trivs jättebra med. Vi tycker båda om människor och att glädja andra. Ibland måste man göra lite stolligheter, för att livet skall bli intressant och spännande. Vem som helst skaffar sig inte ett fältbageri, så det krävs nog något mått av stollighet. Men det är "vår grej" och det är mycket glädje och lycka vi har av det.
Våren 2008 slog vi till och köpte först ett svenskt fältbageri. Några veckor senare fick vi nys om ett schweiziskt, som hade allt i en vagn. Så det blev två. Vi drömde om en livsstil, där vi kunde tillbringa perioder på sommaren vid kusten, baka bröd och pizzor till semestrande svenskar eller andra turister, varvat med sol och bad. Eller förse besökare på Hultsfredsfestivalen eller Gothia Cup med bröd eller bagetter. Men mest av allt ville vi baka.
Efter en hel del att ta itu med det tekniska, kunde vi baka för första gången i det schweiziska bageriet i mitten av juli 2008. Det var så faschinerande att se hur allt fungerade och en otrolig lycka att ta ut rykande färskt, väldoftande bröd från ugnarna. Vänner, familj och grannar tittade till och det blev lite av en folkfest här hemma. Vi förstod att man kan ha mycket roligt med ett rullande bageri och att det förser människor med glada miner.
Våren 2008 slog vi till och köpte först ett svenskt fältbageri. Några veckor senare fick vi nys om ett schweiziskt, som hade allt i en vagn. Så det blev två. Vi drömde om en livsstil, där vi kunde tillbringa perioder på sommaren vid kusten, baka bröd och pizzor till semestrande svenskar eller andra turister, varvat med sol och bad. Eller förse besökare på Hultsfredsfestivalen eller Gothia Cup med bröd eller bagetter. Men mest av allt ville vi baka.
Efter en hel del att ta itu med det tekniska, kunde vi baka för första gången i det schweiziska bageriet i mitten av juli 2008. Det var så faschinerande att se hur allt fungerade och en otrolig lycka att ta ut rykande färskt, väldoftande bröd från ugnarna. Vänner, familj och grannar tittade till och det blev lite av en folkfest här hemma. Vi förstod att man kan ha mycket roligt med ett rullande bageri och att det förser människor med glada miner.